Blir folk besvikna på mig om jag kommer hem? Om jag ger upp.. Jag vill så gärna åka hem. Jag försöker tänka positivt men jag klarar inte detta. Jag vet att en stor del är för att jag inte är sysselsatt men jag längtar hem efter min familj och min kille. Jag har gråtit 2 dagar i rad nu. Varför är jag sån mes?! Jag vill ju att detta ska ge mig erfarenhet och en minnesvärd tid, men just nu mår jag bara dåligt. Jag har sagt att jag ger det till nyår, trivs jag fortfarande inte då så flyttar jag hem igen. Men det är trots allt 26 dagar kvar. Och på dessa 26 dagar ska jag jobba, familjen ska komma upp, killen ska komma upp och jag ska hem en vända. Kan ju inte klaga men var dag är en match för mig. Min hjärnspöken måste bort, min magkänsla måste förvandlas till en bra känsla. Jag tror jag hade tänkt att jag kunde åka hem rätt ofta och så men så kommer de inte kunna bli. Jag är så kluven. Tänk om jag ångrar mig sen?
Snälla hjälp mig, vad ska jag göra?
3 kommentarer:
Kämpa på! Stå ut! Det är aldrig lätt att lämna familj och vänner men så långt ifrån alla är du inte! Dom kan hälsa på dig, du kan hälsa på dom. Det här en en upplevelse och en chans och jag lovar dig att du kommer känna dig både stark och stolt över att du klarade att gör en sån här grej! Att stå på egna ben är inte helt lätt men man klarar det bara man ger det lite tid, tårar och jävlar anamma! Lycka till! Många kramar Sara
Stanna kvar det är pengar och en livserfarenhet. ska du säga till dina vänner sen att: nää jag slutade och åkte hem för att jag saknade min familj?
dom kan du prata me varje dag. du kommer må bättre efter ett tag och det kan vara nyttigt för dig att vara ifrån alla ett tag.
Hej catja! jag förstår dig! men jag vet av erfarenhet att man brukar vänja sig och man lär känna stan och nya vänner. då blir det bättre. men det är nog klokt att du ger det en tid och om du fortfarande inte trivs så ska du inte behöva plågas. men jag tror på dig och det kommer bli bättre! puss och kram Emilie L
Skicka en kommentar