torsdag, juni 25, 2009

Högtryck.

Jag har fått blocka dig på alla sätt och ställen som går. Du är ute ur mitt liv.

Mina känslor, tankar och humör går som en berg-och dalbana. När man är deprimerad är det väl bra att kanske finna grunden till det hela. Jag vet ju några av grunderna. B.la separationen från killen, arbetslös, pank och att man blivit nedtryckt som yngre. Det tar på självkänslan. Man borde tänka "det finns folk som har det värre" men detta är det värsta för mig just nu. Jag vet inte ens vart man vänder sig när man mår dåligt. Man ska kunna prata med sin familj (redan gjort) men det hjälpte inte mig. Att aktivera sig ska ju också hjälpa.. det hjäper mig en stund. Sen kommer alla dessa ångest tankar och "det är så synd om mig".

Nu kommer ju högtrycket till Sverige och jag borde må lite bättre ett tag. För jag älskar solen. Jag mår bra då. Kanske borde jag flytta?!

5 kommentarer:

Anonym sa...

det hjälper inte att flytta, att försöka göra saker som man tycker är roligt. den där hopplösheten kommer alltid sitta där. och de kommer bara bli värre och värre om du inte tar kontakt med en läkare, så du kan få medicin som kan hjälpa dig ifrån den där ångesten.. med hjälp av den kan man jobba med sig själv och försöka tänka positivt och släppa det man tidigare varit med om och ältat För länge, det som gjorde att man blir deprimerad från början

Jessica sa...

Oj oj Catja, mediciner alltså, jag vet inte :S blir man inte mer deppig när man inser att man är så deppig att man behöver medicin? Jag vet inte...
Svar på tal: Jonatans lillebror ÄLSKAR ICA-schampot! Men numera går jag min egen väg och kör annat ;) men jo då, inte så dumt som man skulle kunna tro! :P

Anonym sa...

Hej

Vi känner inte varann men kommer från samma ställe (Huddinge). Jag är i precis samma sits och vet inte vart man ska vända sig, eller ens om jag är beredd att vända mig någonstans. Istället isolerar jag mig stundvis vilket bara gör det hela ännu värre. Kan gråta så att ögonen är svullna hela nästföljande dag och tvingas då hitta på undanflykter för att undvika folk. Det värsta av allt är att man inte vet vad det är som orsakar den där ångesten.

Nu menar jag inte att jag vet precis vad du går igenom eller att jag har en aning om hur din nedstämdhet ser ut överhuvudtaget. Jag menar bara att du inte är ensam. Det kan vara skönt att veta om ibland.

malin.h sa...

krya på dig catja... :/ tänker på dig! kraaam

SaraW sa...

ring din vardcenral och boka in en tid hos en lakare sa far du komma o prata. Da kommer de att gora en bedomning pa vad just du behover for at ma battre. Troligtvis far du ga hos en psykolog under en tid. Mediciner ar bra men forhoningsvis anser de att du inte behover det. Och forsok att inte ma daligt over det faktum att du behover hjalp. Det bahover vi alla da och da och just nu ar det du som behover det.

ta hand om dig nu och se till at fa en tid a vardcentralen sa du mar battre snart!

kramar saraw